Laglig rätt att neka mig och min ledarhund

Tänk dig att det syns på dig att du är allergiskt mot hund, till exempel att dina öron är röda. Du är på väg in på en restaurang.

- Stopp, du kan inte komma in, säger restaurangägaren. 

- Varför då? 

- Det kan komma en ledarhundsförare, så det går inte. Det finns 270 i Sverige och någon kanske kommer. 

Tänk dig att det syns på dig att du är hundägare och äger någon av de 1 miljoner hundar som lever i Sverige. Du är på väg in på en restaurang. 

- Stopp, du kan inte komma in, säger restaurangägaren. 

- Varför då? 

- Det kan komma någon som är allergisk, så det går inte. 

Känns detta igen? Förmodligen inte. Men det är vardag för oss ledarhundsförare. För det första nekas vi ofta att komma in på restauranger och butiker för att det skulle kunna komma en allergiker. För det andra, släpps alla hundägare in i alla restauranger och butiker - de som tillsammans egentligen bidrar till allergikernas problem. 

Butiker och restauranger i all ära, men det händer att vi ledarhundsförare nekas jobb, utbildning och bostad med hänvisning till att vi har ledarhund. Vi stoppas från att gå in på sjukhus, teatrar, gym, hotell, kyrkor och vissa färdmedel. Vi vet aldrig med säkerhet om vi kan komma in på B, när vi har tagit oss självständig dit från A, utan att se. 

Detta kan bero på att lagstiftningen, antigen ger oss för svagt stöd, och/eller att den aldrig har prövats i domstol. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har fått över hundra anmälningar om diskriminering mot ledarhundsförare men ingen har prövats. Lagstiftningen ger nämligen butiks- och restaurangägare RÄTT att neka oss. Lagstiftningen ger ägarna också RÄTT att tillåta oss att gå in. Så vi är utlämnade där på trottoaren utanför butiken eller restaurangen till människors välvilja, eller godtycke. Tänk om du som allergiker eller hundägare skulle leva din vardag med en sådan osäkerhet? 

Ja, men det är väl inte hela världen tänker ni seende. Om du vore en allergiker eller en hundägare som nekats inträde på en restaurang, vad hade du gjort? Förmodligen vänt dig om, spanat efter ett alternativ längs gatan. Tagit upp din mobil och snabbt googlat upp ett nytt ställe. Du hade satt det ena benet före det andra och gått i väg med hjälp av alla dina fem sinnen. För en ledarhundsförare innebär ett ”nej” arbete. 

För att ta sig mellan A och B är en ledarhund fantastiskt, men en hund hittar inte. Det gör vi. Inte genom att se utan genom att förbereda oss noga. Antingen så går vi längs en intränad rutt, som tagit några dagar att träna in med en instruktör eller en seende kompis. Om vi inte går längs en av våra intränade rutter, så har vi förberett oss genom att med rätt belysning och förstoring på datorn kollat på google-maps med de synrester vi eventuellt har. Vi har lagt in en ”ljudfyr” på adressen i den app vi använder då vi går till restaurangen för att inte gå åt fel håll. På väg dit kanske vi använder två olika appar samtidigt i vårt headset, en som talar kontinuerligt om vart vi går och en som anger en vägbeskrivning. Allt får man ta med en nypa salt, då GPS:n inte är helt pålitlig. Kanske stämmer vi av på FaceTime med dottern. Så blir vi nekade. Kan vi inte bara vända på klacken och på ett enkelt sätt gå till ett nytt ställe. 

Ja, men det är väl inte hela världen tänker ni seende, det är väl bara att ringa i förväg. Jo, det kan man göra men erfarenheten är att vi då snabbt får ett NEJ. Det är lättare att neka en person på mail eller telefon än IRL. Dessutom är det inte alltid praktiskt möjligt att maila/ringa då vi precis som alla andra vill och kan behöva göra spontanbesök på kaféer, butiker och restauranger. 

Vad gör då Sveriges regering åt detta? De har nu gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att genomföra en informationskampanj mot butiker och restauranger om skyddet mot diskriminering av ledarhundsförare. 

Men det är en gåta vad regeringen tycker DO ska informera om? På vilka sätt ”straffas” någon om man diskriminerar en ledarhundsförare? DO kan inte uppvisa några exempel på påföljder från tidigare fall, då det aldrig prövats, och hur många kampanjer som än görs år ut och år in så har butik/restaurangägare laglig rätt att säga NEJ. 

Och, vad vill egentligen restaurangbranchen? I FB-gruppen Resturangbranch.se med 19800 medlemmar lade jag in en text med snarlikt innehåll som denna bloggpost. I kommentarerna till mitt inlägg fanns de som glatt välkomnade oss ledarhundsförare, men det fanns också andra kommentarer som tyder på vi ledarhundsförare kommer få stå kvar där ute på trottoaren utanför restaurangen medan informationskampanjen drar snabbt förbi och förändrar inget. 

Regeringen borde lyfta blicken. I många andra länder till exempel Norge och Finland är det lagliga skyddet för ledarhundsförare starkare. Där vågar man ta ställning! Ni kan lyssna på en kort intervju av Finn Hellmann om hur företrädare för Norges och Finlands allergiförbund förhåller sig till ledarhundsförare. 12(Videon är gjord för några år sedan, så den politiskt ansvarige är en annan än den som nämns i filmen)

Så regeringen, gör om och gör rätt, våga! 

Vi ska ju inte behöva åka till Norge för att få en underbar semester, även vi vill kunna hemestra utan oro. 

Syntolkad bild: En bild på ett FB-inlägg där förarna Anette och Susanne "känner sig svartsjuka" i Norge, och hur mycket de uppskattat den självklara acceptans som finns kring ledarhundar i Norge. Till texten finns en bild på Anette, Susanne och ledarhundarna Nita och Frasse på en tågperrong.

I texten fanns ytterligare en bild, en skärmdump på två kommenterar på min inlägg i FB-gruppen Resturangbranchen.se. Dessa lyder så här: 

"Vem bryr sig. Är inte en rättighet att få gå in på en restaurang. Sen kan jag tycka det är förjävligt. Men det är är en PRIVAT driven företag/rörelse inte ett statligt sådant. Man har INTE automatiskt rätt till allt, det bestämmer ägaren/hyrestagaren själv." 

"Men det är faktiskt också så att det inte är en rättighet att gå på restaurang och det bör vara upp till var och en näringsidkare att själva bestämma det. Det är ju trots allt deras cafe/butik/restaurang."