Färdas i en ny värld

Jag minns första gången färdtjänst svängde in utanför yogastället. En STOR vit skåpbil kom och hämtade mig. Jag klättrade upp bredvid föraren som vardagligt snackade på medan jag insåg att jag hade öppnat dörren till en ny värld som jag inte tidigare haft tillträde till. Den parallella världen som bebos av De-Berättigade-Av-Färdtjänst. Ofta hämtar taxin upp flera passagerare innan man blir avsläppt. Man träffar människor vid dessa resor som man annars inte skulle träffa. Man åker till okända arbetsplatser och bostadsområden. Det är små tanter, enormt stora tanter, äldre herrar och ännu äldre herrar med personliga assistenter. Vissa är tysta andra mindre tysta. Ibland har någon råkat glömma att duscha. Ibland blir det missförstånd och de två olika Lars-Gunnar som skulle hämtas samtidigt hamnar i fel bil. De är halta, lytta och blinda. Som jag. "Tack för resan och ha en bra dag du där bak i bilen", säger de flesta när de stiger av.

Jag minns föraren som hade haft ett eget företag, sålt det och hitta det perfekta yrket.  Han älskade att köra färdtjänst. Förarna trixar för att köra så nära ingångar som möjligt, säkerhetsbälte knäpps på och av, iväg till nästa person som ska hämtas, det knappas på GPS och rings till färdtjänstcentralen. I förrgår kom föraren springandes med påsen med regnkläder som jag glömde när jag var på väg in på dagis. 

Problemet med färdtjänst för mig i mitt liv kan sammanfattas med ett ord TID. Rent praktisk fungerar inte färdtjänst om man ska göra enstaka resor. En resa som tar 15 minuter i vanliga fall kan ta upp till en timme. Behöver man vara på ett ställe kl 8 finns tillgänglig resa kl 6.45. Beställer man att bli hämtad kl 6 så betyder det inte att den kommer 6 utan mellan 6 - 6.15 typ. Allt detta klarar jag inte alltid av. Jag har inte den tiden varken i yrkes- eller privatlivet. Så det blir en hel del vanliga taxiresor, skjuts av maken och spårvagn när det passar. Däremot har det fungerat underbart då jag ibland ska lämna/hämta barnen från skola och dagis. Detta är fantastiskt bra och avlastar något enormt. Då blir det inga omvägar. Jag får beställa via ett speciellt telefonnummer för det är en sk "via-resa", dvs från en adress (hem) till en annan (jobb) via tex ett dagis. Sådana resor går inte att beställa på normalt sätt. 

Taxi i sig är fascinerande. Uppenbart så ingår det numera inte i förarnas utbildning att hitta vägen från A till B. Så, det normala är ju att de frågar mig efter vägen. Är bästa vägen hit-eller-dit? Är det en infart där? Ligger inte din gata i Mölndal? De frågar då en person som aldrig haft körkort och som dessutom är synskadad. Det kan bli väldigt komiskt ibland. Men fråga på bara, tänker jag, när jag är helblind då får ni klara körningen själv :)