Hold your horses!

Jag hade precis lärt mig nästan att uttala Retinitis Pigmentosa. Oktober 2007. Men inte riktigt förstått att jag verkligen hade den här sjukdomen. Jag tyckte ju att jag såg. Än så länge.
- Täppas ! säger min mamma.
- Täppas?
- Ja, han har ju någon ögonsjukdom, säger mamma.
- Ja, men han är ju blind det kan ju inte vara samma sak mumlar jag.

Jag googlade upp en artikel av Täppas. Började läsa.
Nu ser han inget mer beskriver artikeln. Han saknar himlen och kan inte se sitt barn. Och så kommer ordet "han har Retinitis Pigmentosa".
Då faller polletten ner. Ögonen fylls av tårar. Va, fan är det sant? Har jag samma sjukdom.
Jag klarar inte av att läsa artikeln. Jag går omkring i vardagsrummet ett tag. Men så går jag tillbaka till datorn.
Där finns mer beskrivet om ett tiotal år av förnekelse, psykologer, alkoholproblem, barn och skilsmässa.
Tårarna blinkas bort.
Nämen, vänta nu lite!
Jag vill inte låtsas att se...och jag vill inte börja dricka mera alkohol.
Tio år ...nä vänta nu lite. Det har jag inte tid med.
Skilsmässa? Jag vill ju inte skilja mig. Vad har detta med min make att göra?
Strula till det för barnen. Barnen!
Nä, tänker jag och snyter mig.
Hold - your - horses. Sakta i backarna.
Det är ju för katten bara ett av sinnena. Ett par ögon bara.
Maken, barnen och ett par glas rödvin i veckan är ju så himla mycket viktigare.